Holdingbloggen

Posts Tagged ‘företag’

Change or Die är ett uttryck inom entreprenörsskap som menar att entreprenören måste klara av att förändra sig vartefter företaget växer. Ju snabbare tillväxten är desto svårare är det att hänga med i förändringarna. Det är inte bara rollen som företagsgrundare och egenskaperna som behövs för att leda verksamheten framgångsrikt igenom förändringsstadierna, det är också de funktionella disciplinerna av marknadsföring, ekonomi och personal som behöver kunna förändra sig. Det krävs en dynamisk manager.

Entreprenören, superhjälten, behöver kunna omvandla sig själv till en ledare. Verksamheten behöver förändras i den riktning den verkar och bli mer formell utan att bli för byråkratisk. Alla dessa förändringar måste styras framgångsrikt om företaget ska klara att växa, inte så konstigt att så få företag lyckas växa sig stora.

Varför tar man en idé till en marknad? Företag startar alltid med en idé, men för att det ska bli något av idéerna måste det finnas någon faktor som utlöser företagsstarten. De utlösande faktorerna, sk triggers, är antingen av push eller pull typ.

Push faktorer är:
-arbetslöshet
-kommer ej överens med ledningen
-passar inte in i företaget
-inga andra alternativ

Pull faktorer är:
-självständighet
-bedrift/erkännande
-personlig utveckling
-personlig rikedom

Det som kan blockera en från att starta företag är:
-behov av regelbunden inkomst
-familj att försörja
-inget kapital
-tvekar på sin förmåga

Jag har ju tidigare skrivit lite om familjeföretagande och fortsätter med ett inlägg om risker och förebyggande av risker vid företagande inom familjen.

Alla företag måste klara av förändringar för att anpassa sig till marknadens behov. Speciellt hos familjeföretag med lång tradition finns det en risk att de blir ovilliga eller inte har möjlighet att lyssna till marknaden. Många blir mer introverta efter varje generationsskifte som sker, de riktar fokus inåt mot företaget och tar inte åt sig marknadens meddelanden. De tar inte upp nya idéer och kan till och med bli ovilliga att rekrytera managers utifrån för att man kanske tar in familjemedlemmar.

Familjeföretag kan bli distraherade av en rad skäl som t ex svårigheter att komma överens mellan familjemedlemmar som kan göra det svårt att fatta beslut inom verksamheten.

Problem kan dock undvikas genom en fyrstegprocess:
1. Klargör de kritiska skälen som relaterar mellan familjebanden och verksamheten. Hur löser man konflikter mellan familje- och företagsintressen?

2.Sätt upp ett familjeråd för att skapa ett forum där medlemmarna kan vädra sina åsikter och delta i policy skapande processer. Rådet bör sätta upp grundregler för hur det ska fungera.

3.Sätt upp familjeregler vilket innebär att utveckla ett skrivet påstående om familjens värdering och tro och skapa policys och mål. Har familjen några delade värderingar som relaterar med verksamheten?

4.Läs av familjens framfart och håll en regelbunden kommunikation inom familjen med regelbundna möten.

Porters fem krafter är en metod utvecklad av Michael Porter som en analys av branschstrukturer. Han menar att det finns fem krafter som klarlägger konkurrensen i vilken bransch som helst.

1.Köpkraft: mäts i den relativa storleken av kunderna, deras koncentration, vilken information de har om konkurrenterna, vilka volymer de köper, bakåtkompatibilitet och switch kostnader som är kostnader för att gå över till en annan produkt. Graden av differentiering spelar också roll. Ju större köpkraft, desto svagare är företaget gentemot kunden. Om kunderna är stora företag i koncentrerade industrier, och köper stora volymer med god prisinformation om en relativt odifferentierad produkt med låg switch kostnad så är kunderna i en stark position och kan hålla priserna nere.

2.Leverantörernas kraft: bestäms av den relativa storleken företag och andra faktorer nyss nämnda. Om leverantörerna är stora företag i koncentrerade industrurier, med väl differentierade produkter som är relativt viktigt för det lilla företaget som köper dem, är dessa småföretag i en svag position gentemot leverantörerna och har svårt att pressa priserna.

3.Hot från nya aktörer: barriärer för att ta sig in på en ny marknad kan hålla potentiella konkurrenter utanför marknaden. Barriärer kan uppstå genom patent och rättigheter, skalekonomier, produktskillnader, varumärke, tillgång till distribution, politik, switch kostnader, kapitalkostnader osv. Ju större det möjliga hotet är, desto svårare är det för det lilla företaget att bibehålla goda marginaler och kontroll över priset.

4.Hot från substitut: riktar sig mot den relativs pris prestandan, switch kostnader och sannolikheten att kunden ska ändra sig t ex pga ändrade trender och mode. Ju större hot från substitut desto svårare är det att ta ut ett högt pris. Ett litet företag som säljer en litet differentierad produkt i en priskänslig och trendmedveten marknad har svårt att ta ut ett högt pris.

5.Konkurrens på marknaden: beror på antal, storlek, koncentration, nymodighet, tillväxt och därmed sin attraktivitet i form av vinst och värde tillsammans. Viktigt är graden av produktdifferentiering, varumärkets identitet och switch kostnader. Ju högre konkurrens desto svårare är det att ta bra betalt.

När man startar företag gör man det ofta med människor man känner sedan tidigare för att det skapar en trygghet och tillförlitlighet, så varför inte starta företag inom familjen? Tillförlit är något som är mycket viktigt inom företagande. Fördelar med familjeföretag är:
-Åttagande: familje entusiasm och familjeband kan utveckla och förstärka åttagande och lojalitet;
-Kunskap: speciella tillvägagångssätt i verksamheten kan bevaras inom familjen;
-Flexibilitet i tid, arbete och pengar: att tillföra tid och arbete till företaget utan att nödvändigtvis ta ut pengar när företaget inte har  tillräckligt god ekonomi och istället vänta tills ekonomin tillåter det;
-Långsiktigt planerande: eftersom det är tänkt att verksamheten ska gå i arv och ses som familjens primära värde är familjer bättre på att vara långsiktiga med sitt företagande;
-En stabil kultur: relationer i familjeföretag har utvecklats länge och företagets etik och arbetssätt är stabila och väl etablerade;
-Snabbt beslutsfattande: familjer kan göra snabba val pga de korta leden till ansvar;
-Pålitlighet och stolthet: tack vare åttagandet och stabiliteten i kulturen kan familjeföretag vara väldigt solida och pålitliga strukturer som bygger gott ett rykte hos kunderna och bevarar detta rykte med stolthet.

Medans familjekulturen kan vara en värdefull tillgång för företaget, kan det också vara bakgrunden till konflikter. Problemen uppstår när det är skillnader mellan familjens och företagets kultur. Familjer existerar primärt för att ta hand om och uppfostra individer medans företag existerar för att skapa vinstgivande produkter och tjänster.
Familjekulturen baseras på känslobetonad lojalitet,  omhändertagande och delning. Det är på livstid i kontrast mot företagskultur som är okänslosam, uppgiftsorienterad och baseras på egenintresse. Företagskulturen belönar prestationer och straffar misslyckanden. Konflikten mellan dessa uppstår inte så ofta inte vid en start-up, men sannolikheten ökar medans företaget växer och tiden går.

Tre faktorer korrelerar positivt med tillväxtföretag och de personer som är involverade:

1. Tillväxtföretag startas oftast av grupper istället för bara individer. Det bevisar riskkapitalist synen som investerar i management team istället för verksamheter och förklarar varför det är så villiga att investera i management utköp och inköp. Att leda tillväxt kräver en rad färdigheter med managers som kan arbeta i team. Att attrahera ett starkt management team kan vara ett problem för en start-up. Hur övertalar man framgångsrika managers att lämna säkra jobb för de risker som start-ups innebär? Svaret är att erbjuda dem andelar i verksamheten. På så sätt delar de framgången av verksamheten såväl som risken.

2. Medelålders ledare är de mest sannolika att förknippas med tillväxtföretag. De har vissa fördelar som erfarenhet, rykte och finansiella resurser. De har ofta familjer med vuxna barn och kan därför ägna mer tid och resurser åt business.
Detta är resultat från forskning och ska ibland tas med en nypa salt. T ex kan andra förhållanden gälla inom data och e-handel.

3. Ägare med tidigare ledarskaps erfarenhet är de mest troliga att associeras med tillväxt företag. Det är det mest sannolika scenariot eftersom de har både erfarenhet från ledarskap och marknaden. De vet också om sitt tidigare värde som kan skapa löneförväntningar som bara tillväxtföretag kan tillfredställa.

Kassaflöde är blodådran i företaget, det betalar räkningarna och lönerna, men de flesta småföretag har för litet kassaflöde. En start-up spenderar pengar på premisser, utrustning, lager osv innan de ens haft sin första kund. Till och med den första försäljningen kan vara på kredit och det tar tid att samla in skulderna. Under denna tiden kommer företaget att ha ett negativt kassaflöde, det kallas “death valley” kurvan och många företag klarar inte att ta sig ur denna kurvan.

Alla inbetalningar minus utbetalningar kallas kassaflöde. I death valley är kassaflödet negativt. Death valley behöver inte vara ett problem om du har tillräckligt kapital, ditt eget eller lånat kapital, så att du kan klara av den tiden då inget kapital kommer in. Men man behöver kartlägga death valley för att se om man kan klara sig igenom den. Att jobba sig ur djupet, hur mycket pengar som behövs, dess längd och hur länge du kan vara utan pengarna. Death vallye kan vara djupare än du anar. Även om man får oväntade ordrar och försäljningen kommer igång kan death valley bli längre eller djupare, eller både och.

Lösningen att planera en väg ur death valley kurvan är att förbereda en cashflow-prognos som listar de kommande in- och utbetalningarna.

Självständighet: Egenföretagare har ett stort behov av självständighet. Vanligtvis beror det på att man vill vara sin egen chef. Självständighet har olika betydelse för olika människor, t ex att kunna kontrollera sitt öde, göra saker annorlunda eller att vara i en situation där du kan utnyttja din fulla potential. Det sägs ofta att, om man väl en gång har drivit sitt eget företag, klarar man inte jobba för någon annan sedan.

Framgång: Egenföretagare har vanligtvis ett stort behov av vara framgångsrika, en drivkraft som är starkare än hos entreprenörer. Framgång för den individuelle företagaren har olika betydelse beroende på vilken typ av person de är. T ex att producera ett vackert konstverk, anställa den hundrade personen eller att göra den magiska miljonte kronan. Ofta är pengar bara ett kvitto på framgång hos entreprenören. Publik uppmärksamhet av framgångar kan vara viktigt för vissa företagare och entreprenörer. Detta kan också leda till vissa negativa uppträdanden eller okloka beslut. T ex som att spendera för mycket pengar för att få ett fint kontor eller en firmabil. Eller det “stora projektet” som är väldigt riskabelt men entreprenören vet att de kan klara det. Detta kan leda till problem med kassaflödet som riskerar företagets existens.

Inre behov av kontroll: Om man tror att man kan påverka sin omgivning och till och med sitt eget öde, har man ett inre behov av kontroll. Ibland kan det leda till negativa uppträdanden, t ex att man vill ha kontroll över hela verksamheten och inte vågar delegera uppgifter vidare till andra. Detta kan leda till att man blir för upptagen med detaljer och man blir översvämmad med arbete och stress. I takt med att verksamheten växer måste man kunna delegera! Det kan också visa sig genom att man inte vill släppa
ifrån sig andelar av företaget till andra, man vill inte förlora kontrollen till något pris överhuvudtaget!

Beredd att leva med osäkerhet och ta kalkylerade risker: Människan tycker vanligtvis inte om osäkerhet och en av största osäkerheterna är att inte ha den regelbundna lönen in på kontot. Det betyder inte att egenföretagare föredrar denna osäkerhet som kan vara ett stort skäl till stress. Möjligheten att inte ha en del av verksamheten säkrad som påverkar inkomsten kan göra att egenföretagare aldrig tillåter sig ta ledigt. Det vara företag med hög belåning som inte kan missa intäkter för att klara av att betala räntan, begränsad kundkrets eller produktutbud vilket också kan leda till osäkerhet. Om en storkund upphör med inköp av en produkt kan det ha förödande konsekvenser för ett litet företag. Möjligheten att kunna leva i osäkerhet hör ihop med viljan att ta kalkylerade risker. De flesta människorna undviker risker och försäkrar sig mot dem. Att starta företag är riskabelt och egenföretagare är beredda att mer risker med egna tillgångar än de flesta andra människor. Även om egenföretagare är beredda att sätta rykte och anseende på spel betyder det inte att de gillar att förlora det och försöker minimera sin exponering, även vad det gäller pengar från investerare eller banken.